Från och med år 2026 införs en ny riktålder i pensionssystemet, kopplad till den genomsnittliga livslängden. Det innebär att inkomst- och premiepension tidigast kan tas ut vid 64 års ålder (tre år före riktåldern som fastställs till 67 år). Garantipension och bostadstillägg kan däremot tidigast tas ut vid 67 års ålder. Samtidigt justeras prisbasbeloppet upp med 0,7 % och det förhöjda prisbasbeloppet med 0,8 %, vilket innebär något mindre höjningar än under de senaste åren.
Flera förändringar i det svenska pensionssystemet börjar gälla från och med 2026. De mest betydande gäller höjd pensionsålder, införandet av en riktålder kopplad till medellivslängden, en omstrukturering av buffertfonderna samt en skattesänkning för pensionärer.
Höjd pensionsålder
Från 2026 höjs den lägsta åldern för att ta ut allmän pension till 64 år.
Åldern för att kunna ta ut garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd höjs samtidigt till 67 år.
Dessutom höjs rätten att stanna kvar i sin anställning till 69 år.
Riktålder för pension
Från och med 2026 kopplas pensionsåldrarna till en så kallad riktålder, som beräknas utifrån den genomsnittliga livslängden i Sverige.
Riktåldern fastställs sex år i förväg, och för 2026 är den satt till 67 år.
Detta innebär att åldersgränserna i pensionssystemet, liksom i andra trygghetssystem såsom sjukersättning, kommer att anpassas efter riktåldern.
Förändringar i AP-fonderna
En reform av buffertfondsstrukturen planeras till 2026 och innebär att antalet AP-fonder minskas från sex till fyra.
Syftet är att effektivisera förvaltningen och minska kostnaderna för hanteringen av det statliga pensionskapitalet.
Skattesänkning för pensionärer
Även om detta inte direkt rör själva pensionssystemet, justeras det förstärkta grundavdraget för pensionärer år 2026.
Förändringen innebär en skattesänkning för pensionärer, vars storlek varierar beroende på inkomstnivå.