Vi omfattas alla av ett antal förskärningar som arbetslöshetsförsäkring och allmän sjukförsäkring.

Den svenska socialförsäkringen omfattar i regel alla som bor eller arbetar i Sverige. Genom Sveriges medlemskap i EU kan du som bor eller arbetar i Sverige ha rätt till ersättningar från socialförsäkringen i andra EU-länder om du eller någon i din familj bor eller arbetar i ett annat EU-land. Socialförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet under livets olika skeden. I socialförsäkringen ingår därför försäkringar och bidrag till barnfamiljer, till sjuka, till personer med funktionsnedsättning och till de äldre. Försäkringskassan administrerar socialförsäkringen och ser till att medborgarna får de ersättningar och bidrag de har rätt till. Vissa ersättningar får man rätt till genom att bo i Sverige. Andra ersättningar kräver att man arbetar i Sverige.

Sjukförsäkringen

Om du blir sjuk
Om du blir sjuk och därför inte kan arbeta som vanligt kan du antingen få ersättning från din arbetsgivare eller från Försäkringskassan. När man får ersättning från sin arbetsgivare kallas det sjuklön och när man får ersättning
från Försäkringskassan kallas det sjukpenning.

De första 14 dagarna
Du som är anställd i minst en månad eller har arbetat sammanhängande i 14 dagar har normalt rätt till sjuklön från din arbetsgivare de första 14 dagarna i din sjukperiod. Du ska anmäla att du är sjuk till din arbetsgivare den första dagen som du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du som inte har någon arbetsgivare kan få sjukpenning från Försäkringskassan redan från början av sjukperioden. Det gäller dig som är arbetslös, uppdragstagare eller egen företagare. Det gäller också om du är ledig med föräldrapenning eller graviditetspenning. Du ska anmäla dig till Försäkringskassan första dagen som du är sjuk. Om du är anställd gör din arbetsgivare ett karensavdrag i början av sjukperioden. Avdraget är 20 procent av den sjuklön som du beräknas få en genomsnittlig vecka. Om du är arbetssökande eller föräldraledig och sjukanmäler dig direkt till Försäkringskassan, motsvarar karensavdraget en hel dag med sjukpenning. Om du är behovsanställd, det vill säga, anställd utan rätt till sjuklön, så är det Försäkringskassan som gör karensavdraget från din sjukpenning. Karensavdraget blir då 20 procent av den sjukpenning du beräknas få en genomsnittlig kalendervecka. Om du är egenföretagare har du en grundkarens på 7 dagar innan du kan få sjukpenning. Du kan välja att ändra till 1, 14, 30, 60 eller 90 karensdagar. Har du fler karensdagar betalar du en lägre avgift till din sjukförsäkring.

Vad händer efter 14 dagar?
Om du är anställd och sjuk längre tid än 14 dagar gör din arbetsgivare en anmälan till Försäkringskassan. Försäkringskassan bedömer om du har rätt till sjukpenning. Du kan få sjukpenning på normalnivå i högst 364 dagar. Ersättningen är något lägre än 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst. Du kan få de dagarna under en period på 450 dagar (cirka 15 månader). De 450 dagarna kallas ramtid. Ramtiden ska förhindra att man får sjukpenning på normalnivå längre tid än 364 dagar genom att tillfälligt friskskriva sig och sedan begära
sjukpenning igen.

Sjukpenning på fortsättningsnivå
Efter 364 dagar med sjukpenning på normalnivå kan du få sjukpenning på fortsättningsnivå. Du måste ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå. Ersättningen är något lägre än 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Fler dagar med sjukpenning på normalnivå Efter 364 dagar med sjukpenning på normalnivå kan du ha rätt till fler dagar med sjukpenning på normalnivå om du har en allvarlig sjukdom. Du måste ansöka om fler dagar med sjukpenning på normalnivå.

Vad händer om jag kan arbeta en del av dagen?
Du kan få en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel sjukpenning, beroende på hur mycket du kan arbeta. När Försäkringskassan prövar din rätt till sjukpenning bedömer vi också om du har möjlighet att delvis utföra ditt arbete
trots din sjukdom. Hur gör jag om jag kan arbeta men inte ta mig till jobbet? I vissa fall kan du få ersättning till och från arbetet i stället för sjuklön eller sjukpenning. Det gäller om du kan arbeta, men inte ta dig till arbetet på vanligt
sätt. Försäkringskassan betalar då ersättning för dina merkostnader för resor till och från arbetet.

Vad händer om min arbetsgivare inte vill betala sjuklön?
Om din arbetsgivare inte betalar ut sjuklön som du har rätt till kan du ansöka om att få sjuklön från Försäkringskassan i stället. Det kallas sjuklönegaranti. Sjuklönegarantin gäller om du är oense med din arbetsgivare om dina anställningsförhållanden eller om din arbetsförmåga. Till exempel om din arbetsgivare tycker att du kan arbeta fast du är sjuk. Du måste ansöka senast tre månader efter den månad när du skulle fått sjuklön.

Vad händer om jag blir sjuk ofta?
Allmänt högriskskydd
Om du är sjuk fler än 10 gånger under en 12-månadersperiod slipper du karensavdraget. Det kallas för allmänt högriskskydd. Du behöver inte ansöka om allmänt högriskskydd.

Särskilt högriskskydd
Du kan ansöka om särskilt högriskskydd om det är troligt att du kommer att vara sjukskriven flera gånger under ett år. Då kan du slippa karensavdraget och få sjuklön redan från första dagen. Din arbetsgivare får ersättning för
sjuklönekostnaderna från Försäkringskassan.

Du kan få särskilt högriskskydd om du:
• har en sjukdom och behöver vara borta från arbetet fler än 10 gånger om året.
• ska donera organ, eller utredas inför donation.

Du kan även få särskilt högriskskydd om du riskerar att få en eller fler längre sjukperioder (fler än 28 dagar i följd). Men då görs fortfarande ett karensavdrag. Bedömning av arbetsförmågan – rehabiliteringskedjan Under de första 90 dagarna som du är sjukskriven har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete hos din arbetsgivare. Efter 90 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. Efter 180 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls på den vanliga arbetsmarknaden. Men det finns undantag från regeln. Försäkringskassan kan i vissa fall fortsätta att bedöma din arbetsförmåga i förhållande till arbeten hos din arbetsgivare.

Det gäller i de här situationerna:
• om det är troligt att du kommer att kunna gå tillbaka till arbete hos din arbetsgivare med samma arbetstid innan det gått ett år sedan du blev sjukskriven
• om det finns särskilda skäl som talar för att du kommer att kunna återgå till arbete hos din arbetsgivare senast dag 550
• om du till exempel har en allvarlig sjukdom eller får rehabilitering efter en olycka
• om din vård eller rehabilitering har försenats på grund av coronapandemin
• om du är 62 år och över.

Det här sättet att bedöma rätten till sjukpenning kallas rehabiliteringskedjan. Rehabiliteringskedjan gäller fullt ut bara för den som har en anställning. Om du är egen företagare bedömer vi din arbetsförmåga i förhållande till dina
vanliga arbetsuppgifter fram till och med dag 180. Efter det bedöms din arbetsförmåga i förhållande till hela arbetsmarknaden. Om du är arbetslös bedöms din arbetsförmåga i förhållande till arbeten på hela arbetsmarknaden redan från början av sjukperioden.

Om du är sjuk länge eller har en funktionsnedsättning
Aktivitetsersättning
Aktivitetsersättning är en ersättning för dig som har fyllt 19 men inte 30 år troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Du kan få hel, tre fjärdedels,
halv eller en fjärdedels aktivitetsersättning, beroende på hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt. Du kan beviljas aktivitetsersättning för högst tre år i taget.

Du kan få aktivitetsersättning från och med juli det år du fyller 19 till och med månaden innan du fyller 30. Din arbetsförmåga ska vara nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även särskilt anpassade arbeten.

Du kan själv ansöka om aktivitetsersättning, eller så kan vi besluta att byta ut din sjukpenning mot aktivitetsersättning.

Kan jag få aktivitetsersättning när jag går i skolan?
Om du måste förlänga din skolgång på grund av en funktionsnedsättning kan du få aktivitetsersättning under den tid som skolgången varar. Det gäller studier på grund- och gymnasieskolenivå. Vi behöver ett intyg från skolan och ett medicinskt underlag som visar att din förlängda skolgång beror på funktionsnedsättningen

Sjukersättning
Sjukersättning är en ersättning för dig som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. För att få sjukersättning ska din arbetsförmåga vara nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela arbetsmarknaden.

Där ingår även särskilt anpassade arbeten.
• Från och med juli det år du fyller 19 år kan du få hel sjukersättning om det är troligt att du aldrig kommer att kunna arbeta.
• Du som har fyllt 30 år kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning, beroende på hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt.

Du kan själv ansöka om sjukersättning, eller så kan vi besluta att byta ut din sjukpenning mot sjukersättning.

Hur mycket får jag i ersättning?
Aktivitetsersättning och sjukersättning kan vara inkomstrelaterad eller i form av garantiersättning. Garantiersättning får du om du har haft låga inkomster eller inga inkomster alls. Hel inkomstrelaterad ersättning ger dig 64,7 procent av din antagandeinkomst, den inkomst som vi beräknar att du troligen skulle ha haft om du hade fortsatt
arbeta. Hur mycket du kan få i garantiersättning beror på din ålder och hur länge du har bott i Sverige.

Om du skadar dig i arbetet
Skadas du på arbetsplatsen eller på väg till eller från arbetet kan du få ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Det gäller också vid de flesta sjukdomar som orsakats av arbetet.

Arbetsskadeförsäkringen omfattar alla som arbetar – anställda, uppdragstagare och egna företagare. Den omfattar även vissa studerande som utsätts för särskilda risker under sin utbildning och de som deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Vid arbetsskada kan du få ersättning i form av livränta. Det kan bli aktuellt om
man i förväg kan anta att du kommer göra en inkomstförlust under minst ett år. I vissa fall kan du få arbetsskadesjukpenning. Du kan också få ersättning för tandvård, särskilda hjälpmedel och sjukvård
utomlands till följd av arbetsskada. Om du skulle avlida till följd av en arbetsskada kan dina efterlevande få livränta
och begravningshjälp.

Tandvårdsförsäkringen

Om du behöver tandvård
Från och med det år du fyller 24 år kan du få bidrag till tandvård om du är försäkrad i Sverige. Det är du vanligtvis om du bor eller arbetar här. Det finns tre olika tandvårdsbidrag: allmänt tandvårdsbidrag, särskilt
tandvårdsbidrag och högkostnadsskydd. Det allmänna tandvårdsbidraget får alla. Hur mycket du får beror på hur
gammal du är:

• Från och med det år du fyller 24 till och med det år du fyller 29 är bidraget 600 kronor per år.
• Från och med det år du fyller 30 till och med det år du fyller 64 är bidraget 300 kronor per år.
• Från och med det år du fyller 65 är bidraget 600 kronor per år.

Du behöver inte ansöka om det allmänna tandvårdsbidraget. Det finns automatiskt hos tandläkaren eller tandhygienisten. Du behöver bara säga till att du vill använda ditt tandvårdsbidrag. Det särskilda tandvårdsbidraget är för dig som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att din tandhälsa kan försämras. Du får 600 kronor varje halvår. Bidraget kan användas till förebyggande tandvård. Högkostnadsskydd är för dig som har väldigt höga kostnader för tandvård. Det innebär att du inte behöver betala hela kostnaden själv. Högkostnadsskyddet
börjar gälla när du har haft kostnader på 3 000 kronor eller mer under 12 månader i sträck. Om du har kostnader från 3 000 kronor till 15 000 kronor betalar Försäkringskassan 50 procent av kostnaderna. Om du har kostnader från 15 000 kronor och uppåt betalar Försäkringskassan 85 procent av kostnaderna. Alla åtgärder som en tandläkare eller tandhygienist gör har ett så kallat referenspris. Priserna fastställs av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Dina kostnader beräknas alltid utifrån de priserna, oavsett hur mycket
tandläkaren eller tandhygienisten tar betalt. Det betyder att du kan behöva betala mellanskillnaden mellan tandläkarens pris och det fastställda referenspriset.

Anmäl förändringar

Om något ändras som kan påverka din rätt till ersättning är du skyldig att anmäla det till Försäkringskassan. Det gäller till exempel om

• du får ändrade inkomster
• du får ändrade bostadskostnader
• du gifter dig eller skiljer dig
• du tänker åka utomlands under en längre tid eller bosätta dig i annat land.

Om du inte anmäler förändringar kan du bli skyldig att betala tillbaka pengar.