Både Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är kritiska till införandet av en generell arbetstidsförkortning, som de anser skulle bli både kostsam och medföra allvarliga negativa konsekvenser. ”Vi står inför en utmaning som de flesta ännu inte har förstått omfattningen av”, kommenterade Caroline Olsson från SKR under ett gemensamt seminarium i Almedalen.
Debatten om arbetstiden har intensifierats sedan Socialdemokraterna meddelat planer på att föreslå en lagstiftad arbetstidsförkortning. Förespråkare menar att kortare arbetstid kan förbättra hälsan och därigenom öka produktiviteten, medan kritiker, både inom politiken och i privat och offentlig sektor, varnar för att det skulle medföra enorma kostnader och negativ påverkan på välfärden.
Vid seminariet, med titeln ”Kortare arbetstid – lönsam investering eller kostsam affär?”, enades Svenskt Näringsliv och SKR om att en generell arbetstidsförkortning skulle få negativa följder för Sverige. Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, och Tor Hatlevoll, ekonom och arbetsgivarpolitisk utredare på SKR, inledde med att förklara de praktiska konsekvenserna av en bred arbetstidsförkortning. Hatlevoll betonade att andelen svenskar i arbetsför ålder förväntas minska de kommande åren, och med redan existerande rekryteringssvårigheter kommer det bli ännu svårare att hitta arbetskraft framöver.
Sven-Olov Daunfeldt ville också motbevisa vissa myter kring arbetstidsförkortning, såsom att en sänkt arbetstid skulle finansiera sig själv. Han hänvisade till forskning som visar att en kortare arbetstid tvärtom skulle leda till ett inkomstbortfall på flera hundra miljarder kronor per år. Han ifrågasatte dessutom påståendet att svenskar arbetar mer än andra nationer, och lyfte fram att svenskar i genomsnitt arbetar 27 timmar per vecka – en av de lägsta siffrorna inom OECD.
– Tro inte på den oseriösa diskussionen om att det inte skulle kosta något att sänka arbetstiden. I verkligheten leder det antingen till kraftiga skattehöjningar eller kraftiga nedskärningar i välfärden, avslutade Daunfeldt under seminariet.